Ca 1,5 timmar efter att vi lämnat St James, nådde vi South Dakota-gränsen. Bara att passera delstatsgränsen kändes stort. Jag har aldrig tidigare varit där och det har inte heller mina kära. Vi var spända på vad vi skulle få se.
Att stanna på en rastplats är trevligt här. Det är rent och fint. Det finns ofta lite turistinformation att insupa. Jag tycker det ser inbjudande ut från vägen.
Tills vi ses igen... KRAMEN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar