torsdag 7 juli 2011

Inget gult alls

Jag är då verkligen ingen trädgårdsmästare. Det ska gudarna veta. Dock tycker jag om att ha lite härlig fägring omkring mig när jag sitter ute och njuter av en ledig dag eller en skön sommarkväll.

Vi skulle inte ha så mycket i år. Det ska vi inte något år. Hehe!

Förra året blev det nästan galet lite och i år höll det nåstan på att gå överstyr. Det var tur att jag besinnade mig och lät det stanna vid de fyra blomlådorna under våra fönster, den stora koppartunnan på altanen och några nya perenner till rabatterna. Pust!

Tills vi ses igen... KRAMEN!

söndag 3 juli 2011

Alla sätt är bra

Jag hörde och kände hur hon rörde sig bakom mig. Jag kunde dock inte se vad hon spekade med. Nu vet jag. Hon flyttade sig. Det blev kanske för varmt där nära mitt hår och huvud. Men hur kan hon ligga så här?

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Nu har jag bott in mig


Tre dygn har gått. Ester är en riktig tuffing och har verkligen bott in sig. Hon har kanske inte kommit in i våra rutiner än, men vem har egentligen det...?!

Sötnosen är rolig att titta på och väldigt tillgiven. Just nu ligger hon bakom mitt huvud och sover - uppe på soffryggstödet. Ibland sträcker hon på sig och drar mig lite i håret. Det är skojigt med mitt hår. Det kan man fastna i....

Vi kan inte ta ögonen från henne. Hon är så härlig. Det är så ledsamt att Dottern var tvungen att åka till sin pappa i fredags eftermiddag och blir borta i över en vecka. Vad Ester ska hinna förändras tills dess. Vi tycker redan att hon vuxit.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

lördag 2 juli 2011

Lilla Ester verkar trivas

Efter en ganska galen natt, så blev det första "riktiga" dagen med Ester. Nu skulle vi lära känna henne på allvar. Den lilla raringen stannade hos Dottern på kvällen och höll flickstackarn vaken nästan hela natten. Jag tror det var en blandning av spänning och moderskänslor, som gjorde att tösabiten hade svårt att koppla av. De sov ett par timmar och var vakna en stund. Sen sov de nån timme igen. Från ca 3 till ca 5.20 var de vakna och lekte. Jag vaknade av att Dottern kom och stupade i min säng. Helt slut, men väldigt glad och nöjd. Jag tror hon var stolt över att Ester tytt sig till henne första timmarna i vår familj.

När dessa bilder tas, med min mobilkamera i ett dunkelt rum, så är det kväll och Ester har haft en hel dag på sig att bekanta sig med hus och familj. Hon äter, dricker och går på toa som hon ska. Hon leker och är jättenyfiken. Hon är väldigt tillgiven, precis som uppfödaren Lena sagt att dessa katter är. Oh, vad vi är glada! Vi är så lyckliga och stolta.

Nu har Ester bott in sig så mycket att hon vågar lägga sig nära oss och bara njuta. Hon börjar spinna som en stor gräsklippare långt innan någon ens har börjat klappa henne.

Något som är ganska roligt är att när vi kom till Rödeby första gången, då hittade de Ester under soffan. När vi skulle träffa henne igen samma dag, ja då låg hon under soffan igen. Så var det även i torsdags, när vi skulle hämta henne.

Gissa vad hon gärna gör här? Hon lägger sig under en gästsäng på övervåningen. Där har hon sin viloplats när hon vill vara ensam. När vi är i närheten, ligger hon gärna bredvid någon av oss.

Första dygnet är avklarat och Ester verkar trivas väldigt bra hos oss. Vi är supernöjda med vårt val av ny familjemedlem.

Tills vi ses igen... KRAMEN!