16:e aug - Trötta själar

Efter middag på Sizzler och en kvällspromenad i Old Market, Omaha, så var vi väldigt trötta. Vi hade hunnit med mycket och behövde sova. Både Dottern och Kärleken kopplade upp sig på motellets wifi och höll sig uppdaterade med allt som händer där hemma innan det var dags att släcka. Motellet var inte riktigt lika fint som det i Omaha, men det var minst lika bra som något av alla de andra vi sovit på.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

16:e aug - I Justin Biebers fotspår

Efter nio dagar på vägarna, så var abstinensen hög för Dottern. Hon ville shoppa. Vilken tur att jag lagt in gallerian i Omaha i reseschemat! Vilken tur att det var samma galleria som Justin Bieber varit i! Dottern var överlycklig och fick veta vilken affär han faktiskt varit inne i. Hon gick in där och njöt.

Dottern hittade en jättefin höstjacka i affären Deb, som var min favorit affär i Mason City när jag var ung och vacker. De har jättefina ungdomskläder.
Hon roade sig även på Victoria's Secret och Hollister, vilka är ett par stora favoriter. Pacsun finns inte här, så den ska vi försöka hitta lite senare under resan. Hon föll för den butiken i Mall of America.

Kärleken är inte alls road av att gå i tjejbutiker, men han bet ihop. Han visste att Dottern hade längtat. Hon hade ju sparat en massa pengar för detta. Kärleken var duktig och gnällde bara lite.

 

Dottern var väldigt nöjd efter sin shoppingdag. Jag fick äran att se alla kläder i butikerna och jag tycker hon gjorde bra val.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

16:e aug - Rena paradiset

Sunken Gardens finns på många platser på jorden. Min tolkning är att trädgården är nedsänkt för att få lä åt växterna. Det finns säkert andra förklaringar, men jag väljer att hålla mig till min egen för ett tag.
Följ med in och njut av allt det vackra.

I den vackra lilla parken mitt inne i Lincoln, NE, samsas flera olika typer av Palettblad med Canna, begonior, höga grässorter och andra vackra växter. Där finns dammar med stora guldfiskar, fontäner och näckrosor i allsköns färger. Det är ljuvligt. Jag blev verkligen inspirerad att planera min egen trädgård någon gång. Jag vill ha den lättskött med många perenner, men också med plats för ettåriga skönheter, som kan bjuda på vackra färger och olikheter.

Jag hoppas du njöt lika mycket som jag. Även Kärleken och Dottern tyckte om parken. Det var rogivande att gå runt och titta, även om de busade lite med varandra emellanåt. Det kommer jag nog aldrig ifrån. Mina två barn.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

16:e aug - State Capitol i Lincoln, NE

Lincoln är Nebraskas huvudstad, så när vi lämnat hotellet och var på väg till nästa turistmål, så tog vi en runda inom centrum och tittade på State Capitol, delstatens kongressbyggnad. Den är ståtlig. Vi gick inte in, utan nöjde oss med att ha sett denna storhet.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

15:e aug - En nostalgitripp

När Dottern var knappa två år gammal, tog jag med henne till USA för första gången. Då spenderade vi  lite mer än två veckor hos mina älskade USA-föräldrar Joan och Bob. De sista dagarna innan hemfärden, tillbringade vi hos en fd skolkamrat till mig i Cedar Rapids.

Tanya hade två små pojkar, så Dottern hade kul hela tiden. Dessutom bjöd de med oss till Chuck E Cheese-restaurangen och Dottern var i himlen. Bollhav, tunnlar, klättrerställningar med nät, hopptorn... Hur kul som helst! Att sen pizzan var jättegod och att Chuck E Cheese kom ut och hälsade på barnen, gjorde ju inte eftermiddagen sämre.

Dottern fick en mugg med sugrör med sig hem och har sen i flera o år pratat om detta. Hon minns inget själv, men har sett bilder och använt den roliga plastmuggen. Hon ville så gärna dit igen.

När vi återigen reste till USA år 2004, blev det inget besök på den barnvänliga restaurangen. Det finns ingen sådan i trakten där Joan och Bob bor, så det fick hoppas över.

När nu denna resan planerades, gjorde jag mitt yttersta för att få till ett Chuck E Cheese-besök. De finns på ett antal ställen och jag tyckte att i Lincoln, Nebraska, skulle det funka för oss.

Pizzan var god och Dottern tyckte det var ganska kul att gå i minnenas kavalkad. Det var inget kalas på gång i anläggningen och det var bara två andra familjer där, så den stora, snälla musen kom aldrig ut och hälsade. Det gjorde inte så mycket. Jag antar att Dottern hade tyckt att det var pinsamt.

Tills vi ses igen... KRAMEN!