lördag 24 oktober 2009

På turné m MAIF




Dottern laddar m Hawaii m bacon på en restaurang i Åtvidaberg. Om ett par timmar spelar MAIF sin sista match för säsongen. Vi är på plats för att heja och fira.

Allsvenskan... här kommer vi.

Tills vi ses igen... KRAMEN!


Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 16 oktober 2009

På XL-Bygg i Mjällby


Kärleken inhandlar materiel till krypgarderoben
Tills vi ses igen... KRAMEN!

- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 12 oktober 2009

Felix vilar middag




Jag önskar jag åxå kunde leva ett lika bekymmersfritt liv.


Tills vi ses igen... KRAMEN!


- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 6 oktober 2009

Här bor jag



Tills vi ses igen... KRAMEN!


- Posted using BlogPress from my iPhone
Modern konst i Nogersund



Tills vi ses igen... KRAMEN!


- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 5 oktober 2009

Pajas i Matakuten

Jag har precis kollat Matakuten på Tv4 och jag är mörkrädd. Vad i hela fridens namn var det för en mupp Bert Karlsson fick träffa? Han, pajasen från Livsmedelsverket.... Peter Brådenmark, chef för tillsynsavdelningen.

Varför har man en tillsynsavdelning om den inte ska syna Livsmedelsbranschen? Han sa att företagen och kockar får kontrollera sig själva. VA??? Jag blev så arg att jag började tugga fradga.

Nä, all denna skitmat som skolbespisningarna tvingas köpa in och servera våra barn, får mig att må illa. I Matakuten kommer kändiskockarna hela tiden med kommentarer att det FAKTISKT är billigare att laga mat från färska råvaror istället för att använda dessa E-stinna halvfabrikat. Varför får man inte göra det då?

Jag misstänker att kommungubbar är mutade och politikerna på högre nivå vill att föräldrarna ska ta bort sina barn från skolmatsalarna. Till slut är det ingen som äter där längre och då kan man stänga ner helt. Kanon!

Fy f..!

Tack Tv4 för detta program! Jag hoppas det fortsätter säsong efter säsong, tills alla fått upp ögonen. Barnen är vår framtid. Låt dem äta näringsriktig mat, så de orkar med skoldagen och får upp ögonen för god mat även utanför hemmets väggar.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Någon att se upp till

I och med mitt nära arbete med Mjällby AIF, har Dottern också kommit dem nära.
Det är alltid spännande att se dem spela, men roligast är ju att träffa spelarna personligen.
Här är några av dem hon frotterar sig med.
Adam Berner, som faktiskt ringde och gratulerade henne på födelsedagen i mitten av augusti.
Patrick Osiako från Kenya och Jukka Santala från Finland. Trevliga killar!
Och så nya kompisen... Juan Robledo från Chile. Han är riktigt rolig, tycker Dottern.
Tills vi ses igen... KRAMEN!
Nya släpet träffar miljöstationen för första gången.





Tills vi ses igen... KRAMEN!


- Posted using BlogPress from my iPhone

söndag 4 oktober 2009



Tack för senast, Ulrik!
Posted by Picasa

Hjääääälp! Det brinner

Jag har halsbränna och blir inte av med den. Jag behöver hjälp.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

lördag 3 oktober 2009

Lilla förfesten


Om en stund är det dags att ge sig av till den, förhoppningsvis, roliga festen i Hörvik. Jag är nyduschad och laddar med en god rom & cola.


Tills vi ses igen... KRAMEN!

Ikväll är det fest

Det är inte ofta jag går på fest. Jag antingen jobbar eller myser med familjen när helgen kommer. Ikväll är det dock dags för party. Det ska bli så kul.

Hörviks bygdegård... Here I Come!

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Minns du...

... när du var ung och kärlekskrank? Minns du när du som 16-åring föll för den där killen, som alla ville ha? Minns du hur jobbigt det var att inte få veta om din kärlek var besvarad?

Jag minns inte. Jo, jag har varit 16. Jag har varit ung och kär. Dock var jag aldrig kär i "den där" killen som var så himla populär, att han kunde välja och vraka bland alternativen. Jag var kär på avstånd... i killen som inte så många lagt riktigt märke till.

Min flicka är bara 11 år och har inte nått dit ännu. Visst är det lite tissel mellan henne och hennes kompisar. Visst kommer hon till mig ibland med sina undringar. Det har bara inte börjat "på riktigt" ännu.

Sen en tid tillbaka har jag en ny vän. En ung vän. En flicka i trakten, som jag inte kände sen tidigare, har tagit kontakt med mig. Hon har kärleksbekymmer och började anförtro sig åt mig. Kanske har jag gett intrycket av att kunna lyssna och hjälpa. Kanske har hon ingen vuxen att prata med.

Jag har bara träffat tjejen en gång och det var efter att vi chattat flera ggr via Facebook. Det är en söt tjej med en trevlig personlighet. Tösen har kärat ner sig i en grabb, som jag känner lite grann. Jag har aldrig sett dem tillsammans, så det är svårt att tala i huruvida hennes känslor är besvarade. Jag kan bara tala i hur jag tycker hon ska agera för att inte förstöra för sig själv i de eventuella chanser hon har att komma honom nära. Grabben är några år äldre och har på så vis lite mer erfarenhet, dessutom har han numera en livstil som kanske är något annorlunda än tjejens.

Jag fortsätter vara hennes vän och stöttar så gott jag kan. Jag hoppas hon inte rusar iväg för ivrigt, så allt rasar samman för henne. En kille tycker i slutändan inte så mycket om en tjej som är för ivrig. Risken är ju stor att han utnyttjar henne och sen slänger bort henne. Det är hennes unga hjärta för oerfaret för.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

fredag 2 oktober 2009

Det finns alltid plats för fler








I mina ögon är Mjällby AIF symbolen för Listerlandet. Men ska sanningen fram, så är kanske minkfarmarna ännu större symboler?..
Denna lilla krabat kom på besök idag. Var den hör hemma är oklart, men det är säkert i någon vedstapel eller buske i närheten. Denna lilla mink är inte fullvuxen, men tassade omkring helt ensam. Kanske har föräldrarna eller tidigare generation rymt från någon Listerfarm och lärt sig leva i friheten. Minkarna är ju inte "infödda" nordbor. De kommer från Nordamerika, om jag inte har helt fel för mig.
Han/hon tyckte i alla fall om fläsklägg, kokt skinka och rökt korv. Mina foppatofflor såg nog smarriga ut, men jag lät inte filuren provsmaka. Jag har bara ett par.
Tills vi ses igen... KRAMEN!

Lunch på Franska hörnan

Vore det inte härligt att kunna gå på restaurang bara några meter hemifrån?
Vore det inte härligt att kunna gå på restaurang utan att behöva betala?
Det kan jag. Nästan!

Idag var det en kylig, men väldigt härlig höstdag. Solen sken och vinden höll sig lugn. Svärfar och Kärleken rökte sill och Svärmor kokte ärtsoppa. Jag jobbade med mina Mjällby AIF-bilder som vanligt.

 
Prick klockan 12 stod maten på bordet. Mmm... det var så gott att äta lunch på Franska hörnan.
Tack Svärmor!
Tills vi ses igen... KRAMEN!

torsdag 1 oktober 2009

Stora KRAMEN...

till alla er som hört av er de senaste två dagarna. Tack alla ni, för att ni blivit så glada av att jag kommit igång igen! Det värmer.

Jag har fått en hel bunke mail och Facebook-meddelanden med bara positiva kommentarer. Helt underbart! TACK! Det gör det mycket lättare att fortsätta. Jag hoppas jag fortsätter ha denna inspiration.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Fejsboken

Jag skulle inte. Jag ville inte. Jag hade hört så mycket konstigt.

Facebook... nej, det var inget för mig. Trodde jag, ja!

Jag gick med i somras, efter påtryckningar från flera håll och ständiga förfrågningar via mail, där man ville att jag skulle kolla in deras bilder i just Facebook. Jag hade stått emot länge, men nu tog nyfikenheten överhanden. Jag gick med för att kolla vad den stora uppståndelsen gick ut på.

Oj, vad kul det är. På bara ett par månader har jag fått kontakt, inte bara med lokala vänner, utan även med personer jag har starka band till sen min tid i USA och från min barndom i Kalmar. Det är hur trevligt som helst.

Till alla er som, precis som jag, hört en massa om hur företag kollar upp sina eventuella nyanställningar i Facebook... Man behöver ju inte skriva ut allt personligt. Man behöver inte heller framställa sig själv som en tok. Nej, använder man Facebook på ett vuxet sätt, så är det ett mycket bra sätt att hålla kontakten med människor man aldrig hinner se annars.

Vi ses i Facebook.

Tills vi ses igen... KRAMEN!