söndag 30 mars 2008

Moster Mjölgumpa

Jag har en härlig väninna, som jag haft alldeles för lite kontakt med den senaste tiden. Jag vet inte varför, men vi hinner inte höras eller ses alls nuförtiden. Det saknar jag. Den jag talar om är Moster Mjölgumpa.

Det var Moster Mjölgumpa som fick mig att börja blogga. Hon började nog nästan ett år innan jag fick fart. Jag visste int ehur jag skulle göra eller vad jag skulle skriva om. Efter vissa nätta påtryckningar från hennes sida, startade jag i alla fall min blogg, men det tog flera veckor innan jag faktiskt skrev något. Sen har det blir väldigt mycket skrivet och jag har t.o.m. startat en extra blogg om mitt fotbollsintresse. Jag ska snart starta en till, men det ska jag inte prata om här. Det kommer senare.

Moster Mjölgumpa och jag möttes första gången i 7:e klass, då vi gick ett år på samma skola. Vi pratade aldrig med varandra och lärde därför aldrig känna varandra. När vi sen började 8:an skiljdes våra vägar. Hennes "gamla" skola hade fått eget högstadie, så två klasser lämnade "min" skola.

När det var dags för gymnasiet valde vi inte samma inriktning och kom inte heller på samma skola. Vi möttes några enstaka gånger under åren, men bara på avstånd. Det var inte förrän 1999 när jag flyttade hem till byn igen, som vi kom i riktig kontakt med varandra. Vi blev direkta grannar och upptäckte mycket gemensamt. Jag känner hennes sambo sen många år tillbaka och vi har barn i undefär samma åldrar.

Under åren som gick höll vi stadig kontakt. Det har blivit många te-stunder, promenader, grillningar, turer till stan, förtroligt snack och galna skratt. Jag trivs med henne. Jag fick nyss veta att hon är sjuk. En trist influensaattacka har nått henne. Stackare! Jag lider med henne och önskar att jag kunde åka dit och pigga upp henne. Det får dock klara sig med chatten.

Nu hoppas jag att du kryar på dig, vännen, och att du snart kommer igång med bloggen igen.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Fotboll, fotboll och åter fotboll.

Igår var det fotboll som gällde för hela slanten. Knappt hade vi hunnit avverka den sena frukosten förrän vi skjutsade Dottern till hennes sista fotbollsträning inomhus och själva satte sta till träningsmatchen mellan Mjällby AIF och Östers IF på Strandvallen. Där strålade vi samman med min bror och hans sambo. Vi hade klätt oss väl då det blåste kallt och regnet hängde i luften. Det skulle kunna bli enda chansen att se dessa lag mötas i år, eftersom Öster trillade ur Superettan i höstas med buller och bång och måste kampera i Div 1 Södra denna säsong.

Nu börjar de flesta skadade spelare bli spelklara och vi var sugna att ta oss en titt på dem, så vi bestämde snart att även åka in till Sölvesborg och se U21-matchen mellan Mjällby AIF och Älmhult. Vi fick engagera min syster att hämta Dottern efter hennes träning och ha henne hos mina föräldrar. Fotbollen var ju mycket viktigare =) Brorsan var lite klen och åkte hem och la sig, men svägerskan hakade på.

Det blev rejält mycket kallare ju längre fram på eftermiddagen det gick, men vi stod ut. Vi fick mycket matnyttigt i oss om de numera friska killarna och även en provspelande Robin, som gjorde stort intryck på oss. Båda matcherna slutade 2-2 och det var U21:an som var bäst i sin helhet.

Suget efter mat började göra sig påminnt vad det led och snart hade vi bestämt att käka pizza hemma hos bror & co. Det blev hur trevligt och mysigt som helst. Såna spontana infall är alltid bäst tycker jag. Det var naturligtvis fotboll på tv när vi kom dit, men jag orkade inte engagera mig, så jag huserade i köket med svägerskan. Kl 20 satte vi oss alla för att kolla nya Körslaget. Det var väl lite si och så med tyckandet, men skönt hade vi. Svägerskans föräldrar dök också upp, så huset blev helt plötsligt fullt av folk. Vilken härlig kväll! Det gör vi gärna om snart igen. TACK!

Tills vi ses igen... KRAMEN!

torsdag 27 mars 2008

En solig dag i Köpenhamn

Det gick förvånansvärt lätt att få upp Dottern och Kärleken idag. Jag hade redan fixat frukosten, som vi skulle ha med på tåget, när jag väckte dem. De gjorde sig klara på några få minuter. Jag har väl aldrig sett på maken.

Klockan kvart i sju traskade vi mot stationen, lagom trötta och fulla av förväntan. Solen sken och det var friskt och kallt. Vi var väl påklädda för att inte frysa. Allt såg ut att bli perfekt och det kunde ju inte bli sämre än Köpenhamnsvisiten i somras, då hela dagen regnade bort. Vi var rätt klädda då, men det var ändå lite trist. Idag hade vi beställt vackert väder och det skulle det bli.



Utflykten kunde ju inte börja på ett bättre sätt än att vi snubblade på hela Mjällby AIFs juniorlag på perrongen. Så gulsvarta som vi är i själen, så vaknade vi nu och tittade nyfiket efter Kärlekens kusinbarn och kanske en välkänd ledare. Jodå, grabben kom snart släpande på sitt bagage och log förvånat mot oss. Det var nog inte vad han förväntat sig. Men ledaren då...?


Självklart var Stefan Ekstrand med. Dottern jublade av lycka. Hon saknar verkligen honom, då han tagit tjänstledigt från skolan och tränar MAIF-pojkarna på heltid. Han kramade om Dottern och berättade att de skulle åka tåget till Köpenhamn och flyga ner till Italien på träningsläger. Vad häftigt, tyckte Dottern. Åka tåg till Danmark med Stefan. Det blir något att berätta för klasskamraterna på måndag.


Väl framme i den stora staden, letade vi upp en turistinformation och köpte två Köpenhamnskort. Med det sparar man alla transportkostnader inom stan och får massor av inträden gratis. Vi tog bussen till Charlottenlund och gick på Danmarks Akvarium. Kärleken fick sitt lystmäte stillat. Dotter var väldigt fascinerad av alla fula och konstig vattendjur. Jag tyckte det var trevligt att slippa stressa.


En solig dag i Köpenhamn, kan man bara inte undgå ett besök i vackra Nyhavn. Jag och Kärleken njöt av var sin Hof medan Dottern smuttade på en Coca Cola. Det var väldigt mycket folk ute. Jobbar ingen i Köpenhamn? Eller var det en massa turister?


Okej då, det blev en öl på Rådhusplatsen också. Man måste ju titta på folk där också. Det var fortfarande kallt, men de tjocka vinterjackorna gjorde sitt jobb och höll oss varma. Vi kunde njuta till fullo.




När vi tyckte att vi var klara med StorKöpenhamn tog vi Metron ut till Field´s i Örestad. Döm om vår förvåning när vi upptäckte att tåget inte har någon förare. Jodå, vi kollade båda ändar. Både Dottern och Kärleken tyckte det var fräckt att kunna sitta längst fram och ha full koll på tågets framfart.
På de stora shoppingcentret fick vi i oss mat och införskaffade salladsdressingen, som jag inte kan få tag i här hemma. Dottern letade upp Build-A-Bear, där hon äntligen kunde köpa den där nallen hon längtat efter och sparat av sin födelsedagspengar till. Jag bannar mig själv att jag inte kommit på detta koncept. Vilket enorm bra sätt att lura av folk pengar.



Tågresan hem kändes mycket längre än på morgonen. Dottern kelade med sin nya vän, medan jag och Kärleken fick kämpa med att hålla oss vakna. En liten tjej i tvåårsåldern drogs till oss och snart ville hon sitta i mitt knä hela tiden. Kärleken fick allergiska utslag och var rädd att vi skulle behöva ta henne med oss hem, då hon inte verkade bry sig om sin mamma och inte ville sätta sig i vagnen när det var dags att hoppa av i Kristianstad. Jag och Dottern tyckte det var mysigt att ha henne på besök. Hon var ju så söt och rolig.
Kl 22.15 klev vi in genom dörren hemma och jag tror Dottern somnade bara några minuter senare. Hon var helt slut. Jag var övertrött och började känna av RLS, men snart sov jag också. Det blev en underbar utflyktsdag med mina kära.
Tills vi ses igen... KRAMEN!






onsdag 26 mars 2008

En dag på påsklovet

Väckarklockan skramlade igång vid 6.30-tiden imorse och jag insåg att jag var den enda med tid att passa. Jag tassade upp och plockade fram frukosten. Kärleken och dottern skulle minsann inte få sova. Nej, så elak är jag inte. De hade bett om att få äta med mig.


Kl 7.30 for jag mot jobbet. Dottern bänkade sig med täcke och kudde framför teven och en dvd-film. Kärleken satte fart mot hamnen. Han och svärfar skulle dra öringagarnen. Ett kul fritidsnöje tycker sambon. Han har inget emot att stiga upp tidigt om det gäller att åka ut på sjön. Jag vet att han längtar till sommaren, då vi kan ta semesterbåten ut i skärgården och bara njuta.


Jag var hemma igen lagom till lunch. Vi var alla hungriga, så jag svängde snabbt ihop en god sallad och värmde på grillad kalkonfilé till mig och kärleken. Dottern fick grillad kycklinglårfilé, pasta och grönsaker. Det var gott och mättande. Snart kunde vi sätta fart med det vi höll på med. Sambon lagade min bil, som höll på att tappa ljuddämparen. Dottern lekte och jag skulle fixa med kaninburs- och datorannonsen. På fredag ska vi lämna en gammal dator i Karlskrona och hämta ytterligare en kaninbur i Järnavik. Så är det när man har två boenden. Då måste man skaffa flera burar.


Nu måste jag sova. Vi har en lååång dag framför oss imorgon. Vi ska ta tåget ner till Köpenhamn och göra stan där. Det blir nog flera sevärdheter och affärsbesök. Dagen ska vi avsluta på Field´s shoppingcenter. Där får jag tag i den efterlängtade salladsdressingen.


Tills vi ses igen... KRAMEN!

tisdag 25 mars 2008

En riktig sötnos


Titta vilken raring! Vi hade ju inte kameran med oss när vi i söndags för första gången träffade vår kommande familjemedlem. Dottern tog några bilder med sin telefon, men det räckte inte. Vi besökte kaninuppfödaren idag och kunde nu ta egna riktiga bilder. Vi kunde knappt ta ögonen från honom (man tror att det är en liten kille). Han är ju så söt. Dottern är helt tagen.




Inte nog med att Kärleken snabbt satt igång med utebursbygget... Idag hittade han en annons på blocket och i kväll var vi i Kallinge och köpte en begagnad kaninbur. Den är knappt använd och precis så stor som vi tänkt oss. Den står nu på golvet i tv-rummet och väntar på sin kommande inneboende. Vi längtar verkligen till den 23e april, då vi tror att vi kan få hämta den lille krabaten.


Tills vi ses igen... KRAMEN!

Kaninburen del 1


När vi i söndags tog dottern med oss till kaninuppfödaren för att välja en liten krabat, var Kärleken alldeles till sig. Äntligen kunde han prata öppet om det som vi tisslat och tasslat om ett bra tag. Vi har ju sökt på blocket.se och i annonser efter kaniner och burar. Vi hade först tänkt oss att ta över någon liten stackare som av olika anledningar var tvungen att byta hem. Nu slutade det med att vi valde en helt nyfödd. Vi vill själva forma och fostra honom/henne och göra den till en familjemedlem. Åh vad vi längtar tills det är dags...
Kärleken kunde inte vänta. Igår satte han fart att bygga uteburen. Han tog hjälp av dottern att skissa på ritningen, men under tiden han bygger hittar han andra och kanske bättre lösningar. Det blir jättefint. Jag tror vår nye vän kommer bo som en kung/drottning.
I eftermiddag ska vi göra en allvarlig insats att få tag i en innebur. Vi söker för fullt på blocket.se och har kanske hittat ett par stycken. Vi hoppas kunna få kontakt och köra och hämta.
Fortsättning följer...
Tills vi ses igen.... KRAMEN!

måndag 24 mars 2008

Se skillnaden

Gamla köket 080106

Nya köket 080324

Vilket kök skulle du vilja ha?
Tills vi ses igen... KRAMEN!


Köket är klart!











Svärmor och svärfar kan äntligen koppla av och njuta sitt nya kök. Efter en veckas semester på Kanarieöarna kom de hem utvilade och det första svärfar gjorde var att sätta upp taklister och täckskivor. Nu är köket klart. Hur fint som helst.
Tills vi ses igen... KRAMEN!




söndag 23 mars 2008

Varmrökt lax, påskhare & tillökning

Påskafton



Igår började dagen med att svärfar startade röken, som står på tomten. Det var dags att varmröka laxen till påskamiddagen. Han hade förberett efter konstens alla regler, så nu var det bara att passa lågan och temperaturen. Det fick inte bli varmare än 70 grader. Åh, vad vi längtade. Kärleken masade sig ut vid halv elva-tiden för att hjälpa till. Svärfar kunde ju behöva lämna passningen ibland.

Doften spred sig över trädgården och när det var dags att kolla fisken, kurrade det ordentligt i magen och det vattnade sig i munnen. Den var klar. Svärmor fick brått att koka potatisen och svägerskan vispade ihop en god sås.



Klockan kvart över två satt vi bänkade till bords och avnjöt en helt underbar middag. Jag behöver nog inte säga att vi blev vrålmätta. Nubben som serverades till i sedvanlig påskanda gjorde sitt. Vilken måltid! Den tål att upprepas och det ska vi göra om några helger. Då bjuder vi in mina föräldrar på samma goda middag, då vi faktiskt fick lax över. Så gott!


När mörkret föll över den lilla fiskebyn kom påskharen. Dottern hade letat upp sin mormors maskeraddräkt och klädde fnittrande ut sig för att överraska bonuskusinerna. Med tygkassen full av små och stora godisfyllda påskägg traskade hon kvarteret runt till svärföräldrarnas hus, glatt vinkande till grannar, bilister och förvånade fotgängare. Det är ju inte var dag man möter en vit kanin i rosa gummistövlar. En dam fick svårt att hålla sin hund. Han blev nog väldigt sugen på denna uppenbarelse. Ett bett i den vita svansbollen på hennes rumpa skulle nog varit gott.

Besöket blev väldigt bejublat, men de två pojkarna tittade konstigt när kaninen delade ut det ena lilla ägget efter det andra till de vuxna. Konstigt... det brukar ju vara barnen som får... Till sist plockade hon i alla fall fram tre stooora proppfulla ägg, som snabbt hittade sina nya ägare. Ordningen återställd.


Påskdagen - vi väntar tillökning


bilden använd med tillstånd av www.freewebs.com/majakanin

Idag har vi skaffat oss en liten bäbis. En liten lejonhuvad kanin som inte fått något namn ännu. Vi vet inte ännu vad det blir för kön, då man inte kan fastställa det före fyra veckors ålder. Vår lille vän är bara tre veckor. Detta innebär också att det dröjer fem veckor innan vi får ta honom/henne med oss hem. Vi har tingat och betalat och nu kan vi bara förbereda och längta. Dottern blev alldeles salig, då det är hon som allra mest önskat sig ett husdjur. Nu har hon några veckor på sig att bevisa att hon kan hålla ordning på sitt rum och hjälpa till. Det kommer blir ett stort åtagande att ta hand om denna lilla varelse i framtiden. Vi ska alla hjälpa till, men eftersom det är hennes husdjur får hon ta ett stort ansvar.
På bilden är kaninen helt nyfödd, så det varinte riktigt så den såg ut i förmiddags. Jag hade ingen kamera med mig, men om några dagar ska jag köra dit och ta nya bilder. Var så säker på att de kommer hamna här i bloggen. Vi är så stolta.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

onsdag 19 mars 2008

Bus i badhus



Jag hade lite tid över efter jobbet idag och då drogs jag automatiskt till skolan. Jag hade ju inte hälsat på min dotters klass på länge och det är ju bäst att passa på medan man får.
Det var bad på schemat och jag följde med till simhallen.



Barnen älskar badet och idag fick de ha fri lek. Vilken lycka! Lite gruff blev det här och där, för alla ville ju självklart ha samma leksaker i vattnet. Det någon annan har är ju alltid roligare än det man själv fått tag i. Fröken styrde upp det mesta bra och simhallspersonalen höll vakande ögon över allt, så inga större gräl blossade upp. Vi hade jättetrevligt.



Tills vi ses igen... KRAMEN!

söndag 16 mars 2008

Dotterns dag


Efter två skidresor med pappan och hans familj, plus flera extratripper till honom på "våra" helger, kände min älskade dotter att hon saknade de där fria lekdagarna med bästisarna. Hon hade börjat glida ifrån dem och mådde inte så bra. Jag funderade ett tag på vad jag skulle kunna hitta på för att få hennes lilla liv på rätt köl igen. Visserligen är två skidresor under samma vinter inget att spotta på, men kompisarna är ju väldigt viktiga när man växer upp och flickor kan vara väldigt ombytliga i den åldern.
Jag kontaktade två av de närmsta tjejkompisarna och bjöd dem till vårt hus i den lilla fiskebyn. Efter lagfotograferingen i dotterns fotbollsförening, hämtade vi töserna och de fick leka hela eftermiddagen. Pricken över i-et, blev den efterlängtade gräddköttfärssåsen, som de alltid vill ha hos oss. Nu kände dottern att hon var tillbaka. De hade så roligt och har redan börjat smida planer för kommande lediga dagar och lov. Dagens slutade med hemskjutsning av tjejerna och läggning av en trött och glad dotter.
Tills vi ses igen... KRAMEN!

fredag 14 mars 2008

Ännu ett...

GRATTIS!
Idag fyller min toppen-svärfar år och det vill jag uppmärksamma så här.
Jättekramen!


torsdag 13 mars 2008

Till min bror m familj

Tack för ett väldigt trevligt kalas! Som vanligt mycket god mat och mumsig fika. Vi ses imorgon på jobbet.


KRAMEN!

Ett stort...

GRATTIS
till brorsans härliga tvillingar,
som fyller 11 år idag
och till underbara svärmor,
som fyller 60 år idag.

onsdag 12 mars 2008

GRATTIS
söta svägerska på din födelsedag!
Nästa torsdag kommer vi med pompa och ståt och firar dig.
KRAMEN!



tisdag 11 mars 2008

Tisdagstema


När Kärleken kom in i mitt liv för knappt 2 år sen bodde jag i en hyresmarklägenhet, som åt upp en väldigt stor del av min månatliga inkomst. Han hade och har fortfarande ett helt underbart litet hus i en by ca 2 mil bort, och vi vill verkligen inte sälja detta. Att vi inte flyttar dit beror på min dotter. Jag vill inte rycka upp henne med rötterna. Här har hon kompisarna, skolan och sina fritidsaktiviteter. Min sambo håller helt med och vi ska avvakta några år till hon är gammal nog att kunna pendla med buss på egen hand.
För ett år sen hittade vi och köpte en lägenhet i samma samhälle. Vi flyttade in i juni. Den är väldigt mysig och med en gång blev jag 2000 kr rikare varje månad. Vilken känsla! Så var kommer då tisdagstemat in? Jo, i denna lägenhet, som behöver lite uppfräschning finns detta badrum. Är det inte hemskt så säg? Det har en mörk terracottafärg på väggarna och vissa bitar av våttapeten har lossnat. Badkaret är så gammalt att det är spikrakt i bägge ändar (inuti), vilket gör att det inte är speciellt skönt att ligga i. Jag, som älskar att bada, har fått införskaffa en nackkudde att ha som stöd så jag inte får kramp. Den syns på bilden i badkaret.
Tyget som hänger för fönstret, som f.ö. är ett vanligt fönster, lämnades kvar av förra ägaren. Jag tyckte det var OK från början, men mest för att jag själv skulle slippa jaga insynsskydd meddetsamma. Nu är jag mycket less på det. Jag måste hitta något nytt och ljust.
Sist men inte minst så är badrummet vääääldigt litet. Det är tur dottern är så stor att hon klarar sig själv när hon duschar, för mycket svängrum kan man inte skryta med.
Ytterligare tur är ju att man faktiskt inte tillbringar så mycket tid i badrummet överhuvudtaget. Jag kan leva med detta ett tag. Det är ju inte för all framtid.
Tills vi ses igen... KRAMEN!

söndag 9 mars 2008

Stiby Backe



Motion är bra. Motion är skönt. Motion är toppen. Dagens långpromenad togs på underbara Stiby Backe, naturreservatet mellan härliga Hällevik och lilla Stiby. Vi satsade på orangea slingan som tog ca 50 min och innebar både stigningar och blöt terräng, efter senaste tidens fuktiga väder.






Vid klart väder är vyn över Stiby väldigt vacker. Idag var det dock ganska grått och trist. Om ett par veckor är det säkert grönare och tillika mer inbjudande.






Vilket slit! Denna gärdesgård är väldigt imponernade. Den är alldeles platt utmed sidorna. Hur man har lyckats med det, kan jag knappt förstå.




Kolla! Hur lång som helst och detta är bara en liten bit...




Vitsipporna är på gång. Små vita knoppar sticker upp bland de gröna bladen. Jag blir helt lyrisk. Jag ääääälskar vitsippor. De är våren. Nu väntar jag bara på att bokarna ska slå ut.




Ännu fler blåsippor. Är inte detta lite väl tidigt? I veckan ska jag nog ta mig en titt på Kjugekull. Om allt annat är tidigt, så kanske t.o.m. backsipporna är på gång.



Jag var helt genomsvett när vi var hemma igen, så det var superskönt att få duscha. Efter en liten välbehövlig vila fixade jag var sin stor sallad med stekt kycklingfilé till. Gott-gott!

Nu är det kväll och vi myser med en härlig brasa i den öppna spisen. Kan det bli bättre?
Tills vi ses igen... KRAMEN!








Tapeterna är uppe... bara lite kvar





Nu är det inte mycket kvar att göra i köket. Tapeterna, som noggrannt valdes ut tillsammans med dottern, levererades per post i slutet av förra veckan och efter kaffet i fredags satte svärfar och Kärleken igång med att klistra upp dem. De samarbetar bra, de där två, och lyckades t.o.m. sätta upp en våd bak-och-fram. De blev mäkta konfunderade när de stod en liten text på väggen. Tack-och-lov tog det inte många minuter innan de förstod vad som hänt och mellan skratten reparerade de misstaget innan någon större skada skett. Jag förstår att det kunde ske. Tapeten är väldigt neutral med en liten grå ton i den nästan vita färgen. Man får en liten känsla av att väggen är målad. Perfekt!
Nu återstår endast taklister och täckskivor över skåpen. Svärmor och svärfar kan äntligen börja njuta av sitt nya fina kök när de åter kan sitta vid köksbordet och äta sina måltider. Det sista och förmodligen mycket trevliga besväret med att hitta rätt köksbord, behöver de ju inte stressa med. Man vill ju verkligen att det ska kännas rätt. Det blir ett härligt nöje att provsitta vid en massa fina möbler i affärerna. Kanske ett i ek, kanske ett runt, kanske ett hemmagjort... Hm... den som lever får se.
Tills vi ses igen... KRAMEN!

lördag 8 mars 2008

Ut i solen ska vi gå...

Vy över Kråkenabben, Nogersund


Krokig, lågt växande tall, pinad av den förbannade
sydvästvinden som aldrig tycks avta.

Hälleviks badstrand ser inte särskilt inbjudande ut
Efter Kärlekens motorcykeltur på förmiddagen, var även jag sugen på att komma ut en runda. När lunchen var avklarad klädde vi oss ledigt och traskade iväg på en av våra standardrundor. Vi gick till Hällevik och tillbaka. I vanliga fall går vi längs cykelvägar och andra asfalterade gångar, men idag tog vi slingan nere vid stranden. Det gick inte att gå fort, men det blev ganska svettigt ändå. Sanden var mjuk och svår att gå på och vi var ute i nästan 1,5 timmar. Imorgon blir det en liknande... Tills vi ses igen...
KRAMEN!

Våren är verkligen här


Likt en kalv som gör glada krumsprång när han släpps ut på grönbete för första gången, spratt det i benen på Kärleken när han vaknade och såg den klart lysande solen genom persiennen. Vi hann knappt få i oss frukosten förrän han hade klätt sig i långkalsonger, tjock tröja och skinnstället och satte av ut till garaget. Det var dags för vårens första mc-tur. Vad han har längtat...!

Efter ett par försök väcktes den silvergrå Triumph Bonnevillen ur sin vinterslummer och knarrade igång. Den mullrade gott och Kärleken var helt lyrisk. Hjälmen och handskarna åkte på i en hast och han satte iväg med ett stor leende på läpparna. Det var mysigt att se.











Jag strosade ett varv i trädgården. Vårsolen lös underbart (och gör fortfarande...) och jag kunde inte annat än njuta. Överallt syns knoppar eller helt utslagna blommor och blad. Nu är våren här.
Tills vi ses igen... KRAMEN!




måndag 3 mars 2008

Kolla in det tjusiga kaklet


Helgen som gick har för svärmor och svärfar enbart handlat om det nya kaklet. Svärfar satte igång direkt efter frukost med att mäta och såga. Svärmor assisterade. De slet hela lördagen och ända fram till söndag lunch med att "fixa". Efter en välbehövlig paus med middag på Golfrestaurangen, ägnades söndagseftermiddagen åt att foga.




När du ser detta, blir du inte sugen att kliva in i bilden? Det är så snyggt och fräscht att man inte kan sluta titta på det. Vänta bara till tapeterna, som de valde ihop med dottern i förra veckan, kommer upp och alla lister etc är på plats. Ett nytt köksbord med stolar kommer bli pricken över i-et.
Tills vi ses igen... KRAMEN!


söndag 2 mars 2008

Nu kommer våren

Påskastuga i skogen
Blåsippan ute i backarna står...


Vilket håll ska vi nu??


Man börjar undra om de verkligen är svenskar som bor på Listerlandet...



Ömsom sol, ömsom regn... Det stoppade inte mig och Kärleken från vår långa helgpromenad. Vi brukar gå sisådär 1,5 tim och är alltid genomsura av svett när vi kommer hem. Idag valde vi dock en helt annan runda. Vi var sugna på skogen, vilket skulle innebär gummistövlar och knölig terräng. Det var jättehärligt, och visst blev vi trötta och svettiga, men inte av snabba steg utan av backar och småklättrande. När vi kom hem hade vi varit ute i 2 timmar.
Vi såg ett rådjur som hoppade och skuttade ca hundra meter ifrån oss. Förmodligen verkade vi hotfulla för det försvann snabbt bort bland träden. Blåsipporna tittade upp här och var. Påskastugorna var tomma på folk, men såg faktiskt bebodda ut med grytor och dylikt.
Vad är då en påskastuga? Jo, ett mänskligt bygge på rullstensåsen, som troligen är en tradition som lever kvar sen flera generationer. Jag har aldrig sett något liknande någon annanstans. Kanske du har och kan berätta? Min svärfar har berättat att han och kompisarna brukade bygga upp dessa skapelser kring påsk, då våren var i antågande och man ville ut i skogen. Man tog nyvärpta ägg och matsäck med sig och kunde stanna där i timmar. Svärfar berättade också att de t.o.m. tog med sig ett spritkök, som hans far brukade ha i fiskebåten. Jag har även hört att vuxna karlar brukade gå dit och ta lite sprit och ägg mm med sig. Kanske var det ett skönt avbräck från den hårda vardagen? Numera är de nog inte lika frekvent använda, men vi såg ju idag att man varit där och rustat dem med slanor till tak, men de var inte täckta med granris som man gjorde förr. Vi har planerat att gå dit till påsk med alla barnen och grilla korv.
Tills vi ses igen... KRAMEN!