söndag 30 mars 2008

Moster Mjölgumpa

Jag har en härlig väninna, som jag haft alldeles för lite kontakt med den senaste tiden. Jag vet inte varför, men vi hinner inte höras eller ses alls nuförtiden. Det saknar jag. Den jag talar om är Moster Mjölgumpa.

Det var Moster Mjölgumpa som fick mig att börja blogga. Hon började nog nästan ett år innan jag fick fart. Jag visste int ehur jag skulle göra eller vad jag skulle skriva om. Efter vissa nätta påtryckningar från hennes sida, startade jag i alla fall min blogg, men det tog flera veckor innan jag faktiskt skrev något. Sen har det blir väldigt mycket skrivet och jag har t.o.m. startat en extra blogg om mitt fotbollsintresse. Jag ska snart starta en till, men det ska jag inte prata om här. Det kommer senare.

Moster Mjölgumpa och jag möttes första gången i 7:e klass, då vi gick ett år på samma skola. Vi pratade aldrig med varandra och lärde därför aldrig känna varandra. När vi sen började 8:an skiljdes våra vägar. Hennes "gamla" skola hade fått eget högstadie, så två klasser lämnade "min" skola.

När det var dags för gymnasiet valde vi inte samma inriktning och kom inte heller på samma skola. Vi möttes några enstaka gånger under åren, men bara på avstånd. Det var inte förrän 1999 när jag flyttade hem till byn igen, som vi kom i riktig kontakt med varandra. Vi blev direkta grannar och upptäckte mycket gemensamt. Jag känner hennes sambo sen många år tillbaka och vi har barn i undefär samma åldrar.

Under åren som gick höll vi stadig kontakt. Det har blivit många te-stunder, promenader, grillningar, turer till stan, förtroligt snack och galna skratt. Jag trivs med henne. Jag fick nyss veta att hon är sjuk. En trist influensaattacka har nått henne. Stackare! Jag lider med henne och önskar att jag kunde åka dit och pigga upp henne. Det får dock klara sig med chatten.

Nu hoppas jag att du kryar på dig, vännen, och att du snart kommer igång med bloggen igen.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

3 kommentarer:

Moster Mjölgumpa sa...

Tack för ett värmande inlägg. När du minst anar det dyker jag upp med ett nytt inlägg.

Unknown sa...

Så rart du skriver om moster mjölgumpa, visst är hon en pärla. Hoppas hon snart kommer igång att blogga igen, jag tycker om att läsa hennes inlägg.
Kram

Lena sa...

Moster Mjölgumpa är en toppenkompis. Vi springer inte ner dörrarna hos varandra, men jag kan alltid vara säker på att hon finns när jag behöver henne. KRAMEN!