onsdag 27 november 2013

Trött och stressad

Så mycket som jag gråtit idag, har jag inte gjort på länge. Jag har ont i ögon och huvud. Det går inte över. Dessutom krånglar magen och jag kan inte sova… som vanligt. Jag är sönderstressad… igen.

Jag kan inte berätta vad som står på. Jag är rädd för repressalier. Jag vill inte behöva må sämre än jag redan gör. Jag sover inte om nätterna. Jag har konstant huvudvärk, dels pga stressen och dels pga sömnbrist. Magen krånglar och ger mig enorma smärtor. Rygg och ben värker. Jag äter dåligt. Hur mycket kommer kroppen att orka?

Jag är så glad att jag har min familj. Älskade Kärleken stöttar mig i alla väder och lyckan i mitt liv, Dottern, är helt underbar. Hon har ju redan stått ut i 5,5 år med en utbränd mamma. Hon var fantastisk då och är minst lika fantastisk nu. Hon förstår. Hade jag inte haft deras stöd, hade jag nog rasat samman för längesen.

Jag biter ihop och kämpar på ett tag till. Det måste jag. Jag har givit mig den på att inte förlora kampen en gång till. Jag försöker vara glad utåt, men under ytan gör det bara ont. Hur länge kan jag hålla uppe fasaden?

Tills vi ses igen… KRAMEN!

Inga kommentarer: