onsdag 11 juli 2012

Ge mig en kompis

Tisdag 10/7-12 dagtid


Andra natten gick väldigt bra. Ester fick rå sig själv i hela huset, utom vårt sovrum. Där hade vi Ozzy och hans bohag. Han hade lekt mycket, så han somnade gott mellan mig och Kärleken. Ester fortsatte att sova på övervåningen. 


Ju längre in på natten det led, desto närmre mig flyttade sig den lille krabaten. Han var till slut nästan fastklistrad vid antingen mitt bröst, min hals eller min nacke och skuldror. Han bytte sida när det blev för varmt, men han lämnade mig inte.


På morgonen krafsade Ester på dörren till vårt rum och ville jamande komma in. Det fick hon. Den lilla damen var inte helt nöjd med att se Ozzy i sängen, men hon lät honom vara. Han vaknade snart till liv och ville leka.
Efter några minuters stoj med Kärleken fick han fortsätta på egen hand i tv-rummet. Vi skulle äta frukost och fixa lite med dagens sysslor.



Ester höll sig borta. Hon kom bara ner när hon skulle på toa eller äta. Hon ville inte komma nära lillprinsen. När vi försökte ta in henne i tv-rummet började hon morra högt och tydligt. Hon ville inte! Tack -och lov var hon inte så sur på oss längre, utan vi fick i alla fall klappa och kela med henne, så länge Ozzy var ur synhåll.



Dagen fortlöpte väl. Kärleken fortsatte med sitt renoverande. Dottern packade sin resväska. Jag hade min lista att beta av.
Fram på eftermiddagen skulle Dottern skjutsas till Kristianstad för vidare färd hem till sin pappa. Vi ändrade våra ursprungliga planer på att bara en av oss skulle iväg. Nu vågade vi köra hela familjen. Det var ju lugnt hemma.


Det var lika lugnt när vi kom hem, så Kärleken och jag fortsatte med våra respektive sysslor.


Dagen är inte slut än. Fortsättning följer...


Tills vi ses igen... KRAMEN!

Inga kommentarer: