Det är en balansgång. Det där med hur mycket vi ska låta Ester vara och hur mycket vi ska tvinga oss på henne. Hon morrar inte längre åt Ozzy och inte heller när vi försöker gosa med henne. Hon kommer ner och äter och stannar gärna ett tag.
Vi vill verkligen att hon ska förstå att hon fortfarande är värd lika mycket som innan. Att hon är vår vackra drottning Ester.
Hon leker med Ozzy när hon känner för det, annars går hon undan och markerar att hon vill vara ifred. Hon verkar ha accepterat honom till viss del. Däremot har vi ett annat stort problem. Ester äter upp Ozzys mat.
Tills vi ses igen... KRAMEN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar