Kanske var åkturen med bil till veterinären och sen sprutan på det väldigt tröttande. Efter hemkomsten dröjde det inte länge förrän Ester försvann. Jag hittade henne sen sovandes på Kärlekens säng. Där brukar hon inte ligga. Kanske var det svalt och skönt just där. Kanske var hon bara så trött att hon somnade precis där hon var just då. Det lär vi aldrig få veta.
Tills vi ses igen... KRAMEN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar