Känner du Felix, vår lille lejonkanin?
Om inte, så kan jag meddela att du missat något.
En härligare varelse får man leta efter. Han är så mysig.
Denne ljusbrune krabat har gjort sig hemmastadd på alla sätt och vis. Ibland så till den milda grad att han tror att det är okej att bita av sladdar och gnaga på soffbordet. Hm...
Nåja, det var ju bara julgransljusen och Kärleken kunde ju laga =)
När vi hämtade hem Felix förra våren, var han bara 7,5 veckor gammal. Det var ett stort steg för det lilla livet att lämna mamma och syskonen hos MajaKaninsUppfödning. Han var liten och rädd. Han vågade inte röra på sig och ville knappt äta de första dagarna.
Nu är det andra bullar...
Om lite drygt en månad, den 25:e februari, fyller busen 1 år och borta är den skygge pälsbollen. Numera är han en pigg och nyfiken ulltuss, som har hittat sin plats i familjen. Det syns inte minst när han slänger sig raklång på sin handduk och bara slappar. Härligt!
Åh, om du bara kunde komma hit och träffa honom...
Mmmm....
Tills vi ses igen... KRAMEN!
4 kommentarer:
Det kan jag ju, komma dit alltså!
Åh, han är så härlig lilla Felix!
Så kul att du lägger ut bilder på honom för oss som int ekan komma och träffa honom :)
Söt han är :)
Härligt med en kanin som får vara lös! :-) Fast han har kanske bur också? Det där med sladdar är ju ett riskmoment, men bara han inte få ström i sej så!
Minneskorten finge nog inte kosta mer än max en femma stycket om jag skulle kunna spara alla mina bilder på såna... <:-) Och nån extern hårddisk har jag haft ännu mindre råd att investera i - men så småningom kanske... För till fället fösöker jag ha ha mina bilder sparade på två olika datorer - båda ska ju knappast behöva pajja samtidigt!? :-)
Skicka en kommentar