Kl 9.30 blev vi upplockade en liten bit från hotellet. Vi var spända. Det enda vi visste var att vi skulle få se fantastiska vyer, besöka en moské, en gammal turkisk familj och sen bada och äta i Dim Cay.
Efter samlingen, då jeepar från hela Alanya samlat ihop fler nyfikna, var det dags för utfärden. Vad vi inte visst var att vi skulle bli dyngsura. Vi blev "besprutade" med vattenslangar redan på väg ut ur stan. Totalt galet, men otroligt roligt! Det var ju så varmt.
Vattenkriget pågick mest hela tiden, utom på de smalaste och mest farliga grusvägarna längs bergsväggarna. Chrille blev som barn på nytt. Han kunde inte sluta kasta vatten på "safarivännerna" i de andra bilarna. När vattnet tog slut, blev han nästan rastlös. Vilken tur att de fick fylla på alla flaskorna efter moskébesöket.
Var Turk-Skalman kom ifrån, vet jag inte, men helt plötsligt låg han i Elins hand. Det var en av Safarikillarna som kom med djuret. Mycket söt!
Hos den turkiska familjen, som egentligen var något som liknade en bygdegård eller lokal samlingspunkt, fick vi - mot betalning - smaka turkiskt bröd med antingen choklad, ost eller socker mellan. Chrille & jag avstod. Elin ville ha chokladvarianten.
Jepp-killarna stod för en massa underhållning i form av diverse lekar med Safarideltagare i blickfånget. Det mesta var riktigt roligt.
Paus för bensträckare. Någon som vill fortsätta färden på kamel istället? Nä, det är alldeles för hett.
Vid Dim Cay skulle vi svalka oss och få mat. Elin var modig nog att ta ett dopp i det iskalla vattnet, bara 15 grader. Vi andra avstod. Det var skönare att ligga på de taktäckta flottarna och bara päsa.
i var hemma på hotellet ca kl 17. Till vår förtjusning fanns det tid för ett dopp i poolen. Efter 17,30 ska alla vara ur vattnet. Det ligger ju precis bredvid poolbaren/restaurangen, så de vill inte ha badande folk intill, när de ska servera middag till sina gäster. Förståeligt.
Tills vi ses igen... KRAMEN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar