På jakt efter en ny familjemedlem

Äntligen kan jag berätta... Äntligen...

Vi har ju våra kaniner, Felix & Lilly, men vi har ändå ganska länge pratat om att skaffa en liten katt. En liten gosig innekatt.

Jag tycker ju egentligen att katter ska få springa lösa och leva sitt eget liv, men det funkar inte så bra där vi bor. Grannarna gillar inte katter.

För att inte göra någon irriterad eller arg, så skulle det få bli en innekatt om det skulle bli någon alls. Ska vi ha en innekatt, ska vi ha en raskatt. Så är det bara. En katt som inte vet något annat om. En katt som är avlad till att vara inomhus hela sitt liv.

Jag har i många år velat ha en Helig Birma, men tyckt att de är alldeles för dyra för min ekonomi. Kärleken pratade om några andra raser han kände till. När vi närmade oss beslutet att någon gång skaffa katt, började han läsa på och kolla bilder på Birmakatter, då jag inte vill ge mig :) Kärleken blev mer och mer sugen på denna ras.

Nu var det ju dock så att vi tidigt bestämde att det där med katt skulle bli något för "framtiden". Då vi har mer tid och inte rusar runt i vardagen så mycket. Hm... När vi blir pensionärer? Äsch, de pensionärer jag känner är ju mer i farten är vi är nu. Varför vänta?

Vi bestämde att vi skulle skaffa katt efter den långresa vi planerar. Det skulle då bli om ett år eller två. Hm...Varför vänta så länge?
Förra helgen, när Dottern var hos sin pappa, började snacket mellan mig och Kärleken igen. Han låg och kollade bilder på nätet och annonser på Blocket. Han var så sugen. Ja, det var ju jag med, men jag är inte den som hoppar jämfota och tjatar. Sån har jag aldrig varit. Jag är en ganska nöjd person. Det som sker det sker. Jag armbågar mig inte fram precis...

Kärleken hittade ett par annonser som verkade intressanta, men det gick snabbt att utesluta den ena. Vi vill inte ha en blandras. Vi vill ha en 100&-ig Helig Birma.

Vi hittade en uppfödare i Rödeby, Va-lehtos Helig Birma. Vi såg att det fanns tre kullar med kattungar, där det fortfarande fanns några otingade raringar. Vi blev alldeles till oss.

Jag mailade uppfödaren Lena och efter många om och men så lyckades vi boka en tid att komma och träffa dem. Tjohooo!
I måndags em var vi på plats och blev alldeles saliga...

Hur fasen kan man välja bland dessa sötnosar? De är ju alla så mysiga och. Men.... det fanns en som fick mitt hjärta att slå några extra slag.
Vi följde med Lena in till Karlskrona för att träffa den andra kattmamman och hennes ungar hos en fodervärd. De skulle vara redo att lämna mamman om två veckor. Egentligen perfekt för oss med tanke på den renovering vi håller på med. De var så söta, så söta. En tjej och två killar, varav den ena pojken var tingad av fodervärden. Hm... Hur skulle vi göra?

Redan när vi träffat de första två kullarna hemma hos Lena, var Kärleken lite fundersam. Om två veckor skulle ju han börja jobba igen... mitt schema blir bara tuffare och tuffare... Dottern är mycket hos sin pappa... Vore det inte bättre att ta en kattunge redan nu, så den skulle hinna lära känna oss och bo in sig innan vardagen kommer på allvar?
Jo, det var faktiskt en bra idé. Speciellt som den kisse jag fallit för var flygfärdig redan nu. Jag ville så gärna ha en liten tjej. En liten Ester. Jag hade fallit för den lilla blåsköldpaddan Eternity of Energy med fräknar på näsan. En helt underbar liten tjej. Min lilla Ester!

Kärleken och Dottern hakade på och tyckte denna lilla tös var ett bra val. Hon var ju så söt. Snart vår kisse.
Det bestämdes snabbt att vi skulle hämta henne på torsdag, idag. Då skulle uppfödaren ändå till veterinären med ett par andra katter, så de kunde fixa Esters intyg samtidigt. Underbart! Hur skulle vi kunna vänta?
Tills vi ses igen... KRAMEN!