En regnig dag på Ölands djurpark

Ståtliga Flamingo.

Det regnade nästan hela dagen idag, men det hindrade inte oss att besöka Ölands djurpark. Vi låg med båten i Färjestadens gästhamn, så det blev att ta bussen så långt det gick, för att sen gå resten. En promenad på ca 10-15 minuter.

En vit, vacker, nyfiken Kakadua.

Dottern och hennes kusin, som är med på båtsemestern, ville naturligtvis gå in i Barnens Zoo och mata getterna med den pellets man kan köpa för 1 kr/näve. Jag var också inne bland djuren en stund, men fick gå ut när de försökte äta upp min regnponcho. Det gick i alla fall bättre denna gången än förra, någon gång i mitten på 90-talet. Då blev jag stångad på låret av en hungrig gethanne, som blev arg när jag inte hade mer pellets att bjuda på. Jag fick ett enormt blåmärke på låret, som varade i veckor.
Kärleken hade ingen lust att gå in till getterna. Han skyllde på att det var för små barn. I själva verket är han rädd för dem =). Han nöjde sig med att klappa Hängörongetungen som nyfiket kom fram till stängslet vid deras hage. Jag tror inte man får klappa dem, men Kärleken kunde inte motstå. Ungen verkade ju beskedlig.
Till att börja med var det få djur som visade sig ute. Det regnade ju på dem då.
När skvalandet väl upphörde och solen försökte titta fram, kom även djuren fram. Det blev matdags och lokatten mumsade på kotlett. Jag gillar min stekt eller grillad, man jag respekterar dennes val att äta den rå.

Tigern verkade rastlös. Han gick fram och tillbaka längs vallgraven. Vilket liv! Jag hade fått krupp om jag varit instängd så. Jag hoppas han är uppfödd i djurpark och inte vet annat om. Han var alldeles ensam i sitt hägn.

Kärlekens jämnlike. Dessa krabater lämnade högar efter sig, stora som för en vuxen karl. Inte är de så långsamma som det sägs heller... Jag hade ganska stora problem att få denne med på bild. Han knatade på riktigt fort.

"Åh", sa alla som såg dessa små. En av de nandukycklingar som föddes igår. Nandu är en gammal strutsart.

En död lejonhanne?? Nä, han sover. Endast ett lejon var utomhus, men han låg bakom en kulle, så man såg endast huvudknoppen på honom. Denne slöfock låg, tillsammans med ett par honor och några större ungar, i inglasat rum. Jag har tagit bilden genom ett fönster, därav den lite suddiga kvaliteten.

Denna halvstora unge ägnade inte åskådarna en blick förrän en familj med hund stannade till utanför. Då belv det fart på honom (?). Han spanade från sin plats på ett bord, sen kom han fram till fönstret och krafsade efter den lille lurvige hunden. De tittade på varandra, men ingen verkade rädd. Jag tror minsann lejonet skulle velat lekt...(!)

Det hade slutat regna, men värmen hade inte ökat speciellt mycket. Trots det ville tjejerna bada. Rutschkanorna såg så inbjudande ut. Fler och fler kom till Vattenlandet och snart var ganska många i bassängerna. Både barn och vuxna.

Dottern och kusinen hann med 7-8 åk innan de frös så mycket att de gav upp. Strongt ändå, tycker jag. Man vill ju ha valuta för pengarna ;-) Kärleken fick vi inte i, trots medpackade badkläder. Jag var smartast. Jag hade inga med mig.

Efter badet åkte vi ett varv i det 58 meter höga pariserhjulet. Kärleken var inte riktigt tillfreds med att bli sittande högst upp. Även jag har stor respekt för höjder, men idag gick det mycket bra.

I regndiset kan man se ganska mycket av Kalmar på andra sidan sundet.

Vi var redo att ge oss av hemåt, till båten. På väg tillbaka till utgången, träffade vi på denna vackra påfågel. Jag vet inte vad som fått honom att visa stjärtfjädrarna. Kanske skulle han bara stoltsera för damerna.

Vårt nästa husdjur??? En myskand. Jag har hört att de äter mördarsniglar. Ett par såna i trädgården blir bra.

Det fanns så många trevliga djur att se i parken. De sista vi såg var dessa svartapor. De var inte ute under första rundan, men på vägen ut fick vi se dem leka och plocka loppor ur varandras pälsar, precis som babianerna gjort ett par hägn tidigare.

Väl tillbaka i gästhamnen, tog vi alla fyra var sin välbehövlig dusch, innan vi packade ihop och drog mot nya mål. Nu ligger vi i Mörbylånga gästhamn och har fått lite goda mackor i oss till kvällsmat. Alla mina tre reskumpaner sover som grisar. Endast jag är vaken. Bloggar till sent på natten, som vanligt. Nu ska jag i alla fall släcka ner datorn och sova. Natti!

Tills vi ses igen... KRAMEN!