Felix har flyttat in

Dottern fick en riktig överraskning idag. Efter Vårfesten med fotbollslaget i Edenryd (se Från åskådarplats), for vi till Östra Ljungby och skulle träffa kaninen igen. Vad tösen inte visste, var att vi skulle hämta hem honom. Hans mamma har redan flyttat till en ny familj och ungarna kan äta själva. Det var dags nu. Åh, vad vi har längtat.







Han har vuxit lite till sen vi såg honom senast, men han är precis lika gullig. Man kan knappt ta ögonen ifrån honom. Nu är han helt vår och vi ska verkligen göra allt för att han ska trivas hos oss och bli en mysig, tam liten kanin.

Hans mamma är av rasen Löwen och pappan är Teddylöwen, därav den ulliga pälsen. Han är så mjuk och skön att klappa. Jag tror nog Dottern kommer gulla halvt ihjäl honom. Ja, jag och Kärleken också, kan jag tro.

Efter den obligatoriska rundvandringen - Dotterns påhitt - fick den lille krabaten krypa in i sitt nya hem och lugna ner sig. Han var nog ganska skärrad nu. Vilket äventyr att bara bli bortryskt från sina syskon och körd till en helt ny miljö. Jag hoppas han anpassar sig snart. Vi ska göra vårt bästa för att det ska bli bra.







När vi fick beskedet igår kväll att kaninen var hämtningsklar, blev det brått att bygga ett bo. Den lille vännen måste ju ha ett litet kryp-in i buren, så han kan få lite avskiljdhet och vila.

Boet blev ganska fräckt, helt och hållet gjort av ved från korgen inne vid spisen. Vi hade sett något liknande i en affär, men inte blivit färdiga att bygga ett tidigare. Nu blev det av i en hast.

Han var lite skakis när vi släppte in honom i buren. Så många nya röster och dofter. Det tog en stund innan han våga röra sig runt i hemmet och hitta mat och bo. Tills slut, när vi gått därifrån, prasslade det i halmen och han gick på upptäcksfärd. Efter en timme tittade jag till honom och då hade han krupit in i boet och vilade tryggt. Jag hoppas det är tll belåtenhet.

Tills vi ses igen... KRAMEN!