Ingen rast, ingen ro...

När andra kunde slappa på soffan, i mysoverall och gosetofflor, var vi ett jättegäng som var beordrade till jobbet för att inventera. Ingen vila här inte...

Vilken tur att jag tog det lugnt igår kväll!

En glad Anki i räkningstagen.

Vi var egentligen bjudna till goda vänner i Åraslöv, men redan i lördags insåg jag att det inte skulle fungera. Jag har haft en rungande huvudvärk i över en veckas tid och jag har jobbat väldigt mycket. Det skulle helt enkelt inte bli en bra avslutning på 2008 eller en lyckad start på 2009 om jag återgick till forna dagars egenmisshandlande beteende.

Nyårsaftonen började med arbete och slutade med stilla mys hemma med Kärleken. Dottern tillbringade nyår med sin pappa, så vi fick klara oss själva.

Nyårsdagen har gått åt till att inventera en hel Maxi Stormarknad.

Annelie är djupt koncentrerad när hon ska registrera de räknade produkterna.

Nu slappar vi på var sin soffa igen till filmen ARN - Tempelriddaren, som vi aldrig sett tidigare. Den börjar ju bra...

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Gott slut och...

GOTT NYTT ÅR!

från vackra

Nogersund

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Tjohoo!!!

GRATTIS på 39-årsdagen, allra käraste kusin Ulrika!!!

Bara ett år kvar... hihi! Åh, vad det året kommer gå fort. Jag väntar på dig. Det finns plats i klubben.

Jag längtar så mycket efter att få träffas snart. Hör av dig.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Tematoken...

... är uppdaterad.

Och det var minsann på tiden... eller hur?

Tills vi ses igen... KRAMEN!

TEMATOKEN är min temablogg.

Kluven

Nu har jag sett Körslaget. Jag missade ju det igår kväll pga jobbet. Jag är inte förvånad.

Bilden lånad från Wikipedia.

Jag känner alldeles för lite för Timo, som jag inte ens hade koll på vem han är, före fredagens program. Låten de framförde igår, däremot, är en favorit från 70-talet, fast då med min ungdomsidol Shaun Cassidy, som gjorde sin egen version där han sjöng om Jill istället för Bill.

Bilden lånad från Wikipedia.

Ska jag rösta efter låtarna, så hade jag nog inte kunnat välja överhuvudtaget. Alla låtarna igår betyder något för mig.

Ska jag välja efter hur artisterna påverkar mig, så står nog bara Robert pall. Jag har inga känslomässiga band till någon egentligen.

Städerna de representerar... Hm... Nej, ingen av dem är tillräckligt nära mig, för att göra någon skillnad.

Robert Wells är och förblir min favorit.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Måste komma ifatt...

Haha! Det är ju inte bara mitt bloggläsande som blivit lidande i höst och som jag kämpat så att komma ifatt med. Det är även vissa TV-serier som fått lida för mitt jobbande och min avslagenhet. Jag älskar Prison Break och har spelat in hela höstens radda avsnitt. I början av december var jag äntligen ikapp, men de senaste två veckorna halkade jag efter igen.

Nu är det ju så att Kärleken inte vanligtvis gillar att följa serier, då han hela tiden glömmer bort dem och på så vis tappar handlingen. Han kollade lite på PB i början av serien, "hoppade av", för att ganska nyligen haka på igen när jag tittade ifatt under ett par vakna kvällar. Nu är det han som vill se hela tiden.

För en stund sen slutade Körslaget. Dottern är körd i säng och alla andra sysslor är klara för dagen. Vad gör vi då? Jo, på Kärlekens begäran tittar vi på Prison Break, som äntligen blivit lite spännande igen.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Riktig underhållning

Bilden har jag lånat av TV4.se.

Äntligen är det dags för Körslaget igen. Jag har längtat så. Detta är underhållning.

Jag är benägen att heja på Erik & Robert, så här innan de satt igång att sjunga. Vi får väl se hur jag tänker efter programmet är över.

Nu ska här sjungas...

Tills vi ses igen... KRAMEN!

UPPDATERING:

Nu har jag sett alla bidragen och, precis som jag visste, rockade Wells fett, som man säger idag ;)

LaGaylia var mycket bra och seglade upp som min andra favorit.

Erik måste rycka upp sig.

Vad den där Timo sysslade med, vet jag inte, men det är väl jag som inte är musikalisk, kan jag tro.

Imorgon kväll jobbar jag, men programmet spelas in...

KRAMEN!