Jag går i spänd förväntan. Det är som att vänta på jultomten, faktiskt. Imorgon ska jag träffa en gammal skolkamrat från Hedenhöstiden. Vi har inte setts på säkert 15-16 år. Det är inte jycken på bilden, men jag kommer med all säkerhet träffa honom också. Han är Ingelas väldigt specielle krabat.Det ska bli så väldigt roligt att stråla samman med min goda väninna igen. Vi gick i samma klass från våren i 5an, då jag kom till den lilla byn från kvastastan Kalmar, t.o.m. 9an. När gymnastiet öppnade sina portar för oss, valde vi samma skola, men inte samma linje. Vi träffades varje dag i ytterligare två år. Därefter tog Ingela klivet ut i verkligheten, medan jag packade väskorna och for till USA. Jag pluggade på High School och Ingela jobbade. När jag kom hem fortsatte gymnastiet ett år till, men för Ingela hade vuxenlivet etsat sig fast. Hon hade träffat kärleken och flyttat ihop. När jag varit nybakad student i endast ett halvår, blev Ingela mamma. Våra liv gled helt och hållet isär.
Jag tror vi sprang på varandra en eller ett par gånger till innan vi fyllt 24-25, men sen har det varit långt mellan oss. Jag har hållit mig lite uppdaterad via hennes mamma, då vi mötts i någon affär, men helt insatt i min kompis liv har jag inte varit. Vi kommer ha massor att ventilera imorgon. Jag är så uppspelt.
Tills vi ses igen... KRAMEN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar