Stora KRAMEN...

till alla er som hört av er de senaste två dagarna. Tack alla ni, för att ni blivit så glada av att jag kommit igång igen! Det värmer.

Jag har fått en hel bunke mail och Facebook-meddelanden med bara positiva kommentarer. Helt underbart! TACK! Det gör det mycket lättare att fortsätta. Jag hoppas jag fortsätter ha denna inspiration.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Fejsboken

Jag skulle inte. Jag ville inte. Jag hade hört så mycket konstigt.

Facebook... nej, det var inget för mig. Trodde jag, ja!

Jag gick med i somras, efter påtryckningar från flera håll och ständiga förfrågningar via mail, där man ville att jag skulle kolla in deras bilder i just Facebook. Jag hade stått emot länge, men nu tog nyfikenheten överhanden. Jag gick med för att kolla vad den stora uppståndelsen gick ut på.

Oj, vad kul det är. På bara ett par månader har jag fått kontakt, inte bara med lokala vänner, utan även med personer jag har starka band till sen min tid i USA och från min barndom i Kalmar. Det är hur trevligt som helst.

Till alla er som, precis som jag, hört en massa om hur företag kollar upp sina eventuella nyanställningar i Facebook... Man behöver ju inte skriva ut allt personligt. Man behöver inte heller framställa sig själv som en tok. Nej, använder man Facebook på ett vuxet sätt, så är det ett mycket bra sätt att hålla kontakten med människor man aldrig hinner se annars.

Vi ses i Facebook.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Jättekrocken

Förr var det måndag. Numera är det onsdag. Vad då, undrar du? Den stora TV-kvällen.


Jag ser inte på långa vägar lika många program på TV nu som då. Då? När var det? Jo, det var innan jag hittade Kärleken. Det var innan Dottern fick var uppe lite längre om kvällarna. Det var innan MAIF kom in i mitt liv. Det var innan jag hade en skapligt fungerande dator.

Svt:s Livvakterna, som är en av alla de danska polisserier jag fastnat för.spelas in i hårddisken, för att ses imorgon. De är duktiga på att göra tv i Danmark. Bilden är lånad från Svt.se och fotot är taget av Mike Kollöffel på DR.

Det vi tittade på ikväll var den nya omgången av Oskyldigt dömd. Oj, vad jag har längtat. Persbrandt & co är super! Bilden är lånad från tvplaneten.se och fotot är taget av Pär Bergstrand.

Även Kanal 5:s Grey's anatomy blir inspelat i väntan på ett annat tillfälle att tittas på. Kärleken är inte intresserad, så det sparar jag till en kväll då jag är helt själv. Mysigt! Bilden är lånad från kanal5.se, som förmodligen fått bilden från amerikanska ABC.

Strax börjar resultatredovisningen av Idols kvalomgång, men jag orkar inte vara uppe. Hårddisken har mer plats, så denna snutt får samsas med MAIF-matcher och sjukhusfigurer. Jag får vänta till imorgon med att se om Erik klarade sig vidare till fredagsdelfinalerna.

Dags att sova.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Nu är det höst och alla serier kommer igång igen. Jag har lovat mig själv att inte börja följa dessa lååååångdragna följetänger, som aldrig vill ta slut. Jag ska endast fortsätta med de som redan finns i mitt sinne och hjärta.

Hur gör jag då på onsdagskvällarna, när så många bra program krockar kl 21?

Mitt drömhus

Så är det då klart. Jag flyttar. Jag hittade mitt nya boende under höstpromenaden.

Jag tror och hoppas att detta hus ska ge oss stor lycka och mycket mys. Det motsvara i alla fall min ekonomiska situation.

Tils vi ses igen... KRAMEN!

Hösten är så vacker

Med sorgsna tankar gav jag mig ut på promenad. Hemma står jag sist på listan, så det var dags att fundera på en ny framtid. Någon annanstans...

Jag gick och gick. Överallt förvandlas allt det gröna till otroligt vackra höstfärger. Jag skulle vilja ta allt i famn och bara stanna tiden. Hösten är så vacker.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Hans nya ögonsten

Japp, först bilen... sen motorcykeln... sen huset... och så min dotter... sen båten... och nu...


Japp, släpet. Det sprillans nya släpet. Hade han kunnat ta det med in i sovrummet, skulle han gjort det. Jag tror jag flyttar.
Tills vi ses igen... KRAMEN!

Det brinner, det brinner

Så är jag tillbaka igen. Och det så det ryker...

Igår ringde Kärleken från jobbet. Han befann sig mitt ute i bukten på den brandgula båten. Med något uppjagad röst frågade han var det brann. Mors Deka, undertecknad, förstod ingenting.

Kärleken förklarade att en stor svart rökpelare steg upp från Lister och det verkade vara i närheten av oss i Nogersund. Jag gick upp på övervåningen och såg från allrumsfönstret att det bolmade från Strandvallen-hållet.

Oj, vilken fart jag fick. Det bara fick inte brinna på vårt kära Strandvallen - hem för världens bästa gulsvarta lag MAIF. Jag satte mig i bilen och for iväg.

Strax närmade jag mig utkanten av byn och såg röken komma från Hälleviks Camping. Några äldre herrar på cyklar var redan på plats och då jag stannat bilen syntes brandbilen på cykelvägen.

Jag traskade mot branden och fick se en ganska trist syn. En totalt utbränd husvagn bakom ett tygvindskydd. Tack-o-lov verkade den obebodd just nu, så ingen person var till synes skadad.

Man kan inte annat än rysa av tanken på att detta kan vara resultatet av en aktiv handling av någon, dvs mordbrand. Dock är förhoppningen att någon annan orsak kommer bli förklaringen.

Tills vi ses igen... KRAMEN!