Underbara Ullared

Hur frisk är man när man stiger upp kl 4 en lördagsmorgon och ger sig av i bil till ett oorganiserat kaos? Många, som inte vet vad det handlar om, skulle klassa en som helt tokig. Igår bar det av till Ge-Kås i Ullared, kvinnornas Mekka. Svägerskan, svärmor och jag var taggade till tänderna. Här skulle handlas... och det gjorde det!

Sambon och svärfar hade begett sig till smålandsskogarna utanför Älmhult på rådjursjakt, så de kände sig trygga. Svågern, som faktiskt gillar Ullared, var tvungen att stanna hemma och passa pojkarna. Vi kvinnor fick rå oss själva och hade ingen som vakade över plånboken =)

Paradiset öppnade kl 7 och vi var faktiskt på plats tio minuter före, och då hade vi även hunnit fika på vägen. Tur var väl detta, för inom en halvtimme efter portuppslagningen, bildades kilometerlånga köer utanför. Svärmor och jag hade fulla vagnar vid 9.30-tiden och gick ut för att tömma i bilen. Då möttes vi av ett totalt kaos utanför. Kön ringlade sig som en orm runt andra affärsbyggnader och bilar. Vakterna hade fullt upp att försöka organisera upp förvirringen, men misslyckades fatalt. Många bistra och avundsjuka blickar följde oss, då vi knatade mot bilen.

Eftersom vi hade fått stämpel när vi gick ut, var det bara att gå rakt in igen, fast bakvägen då. Jag var klar med kläderna för alla tre i familjen, så jag strosade runt bland leksaker, husgeråd, julpynt, elektronik, mat mm. Den största stressen hade lagt sig. Jag hade inte spräckt budgeten och hade fått tag i det mesta på köplistan.

Man ska inte tala om för folk runt sig att man ska till Ullared. Det brukar alltid medföra att en eller flera vill skicka bud. Jag har gjort misstaget alldeles för många gånger och har väldigt svårt att säga 'nej'. Denna gången visste bara mamma, som skulle vara barnvakt, och ett par väninnor om det, och ingen av dem hade bett om något. Tills en bit fram på förmiddagen... Då ringde min kära, goa kompis Moster Mjölgumpa. Henne kan jag bara inte säga nej till och det hon ville ha hjälp med var ingen match. Ett par Pokémon-pärmar med extra bildsamlarplastfickor. Ingen dyr utgift och inte svårt att hitta. Jag gör nästan vad som helst för henne, eftersom jag alltid kan lita på min underbara väninna. KRAM PÅ DIG!!!

Ullared är, precis som IKEA, ett ställe där man alltid springer på folk man känner. Det kan vara nära vänner från hemtrakten, eller bekanta från förr, som man inte sett på år och dar. Naturligvis hände detta mig. Jag hörde många utrop i högtalarna om personer som sökte andra personer. Ett av utropen gällde någon från min hemort. Det var ingen jag kände, men jag förstod genast att det nog inte dröjer många minuter innan jag möter någon i kompiskretsen.

Bara några minuter senare, när jag stod på rullbandet på väg upp från källarplanet, blev jag full i skratt och utropade: "Moster Ulla, kan jag inte åka någonstans utan att stöta på dig!!!" Hon såg mig inte först, men i slutet av meningen hoppade hon till och föll i garv hon också. Hon var ju på väg ner, men tecknade att hon skulle vända uppåt direkt.

Vi hade ju för bara ca 1½ månad sen stött på varandra på Ekerödsrasten. Nu trodde vi inte våra ögon. Hennes man, som också kommit sättande upp, blev lika förvånad han. Världen är bra liten. Att vi som bor på ganska skilda håll från Ullared, skulle hitta dit samma dag.

De hade varit framme kl 8.45 och hamnat i det icke avundsvärda snigeltåget utanför. De hade inte klivit över tröskeln förrän kl 10.30. Fy sjutton, nästan två timmar i den eländiga kylan! HU!

Vid 14-tiden, efter sju (!) timmar i detta myller av vassa armbågar och överfyllda vagnar, kände vi oss klara. Ingen av oss hade spräckt sin budget, så med nöjda miner och proppfull bil, gick vi för att äta. Svärmor bjöd på mat i restaurangen utanför affären. Det blev pannbiff med lök och potatismos. Fantastiskt gott efter så många timmar utan mat, men skönast var det nog att sitta i alla fall.

På vägen hem hämtade vi upp min dotter hos mina föräldrar. Vi landade med allt bagage utanför vårt hus strax efter kl 18. Det blev en lång dag. Jag orkade bara packa upp kläderna, så dottern fick sitt. Resten fick vara till idag. Jag ska alldeles strax ta itu med alla annat plock.

Om en stund kommer kärleken hem från jakten. Jag får lite rådjurskött av honom och han får kläder av mig. Bra deal!

Tills vi ses igen... KRAMEN!