Det är mitt i natten. Jag kan inte sova. Jag funderar, tänker, planerar, undrar... Det pågår en massa i min hjärna i natt precis som alltid annars. Jag kan inte sluta försöka ha kontroll.
Jag vill skriva. Jag har så mycket som vill ut. Det låser sig.
Jag vill att bloggen ska vara i full gång. Jag vill fotografera och skriva. Skriva om allt. Allt som händer i mitt liv. Det blir tvärstopp.
När jag kör bil, lagar mat, är ensam hemma, sitter i fikarummet på jobbet, promenerar, går på löpbandet, ligger i sängen och väntar på att somna... Då tänker jag på allt jag vill skriva om. Då får jag ihop hur mycket som helst.
Det är inte så att jag sitter framför en dator och får skrivkramp. Nej, jag kommer inte ens dit.
Jag betalar räkningar, läser tidningar, läser mail och svarar på dem, söker information, planerar semestern, kollar Facebook... Sen tar det slut. Jag kommer inte ens till bloggen. Då är det inte inspirerande längre. Jag har annat att göra. Det känns krystat och jobbigt.
Jag inser att jag är stressad. Jag har inte ro att göra sådant jag verkligen vill. Jag har ingen ro i kroppen.
Mina bloggar ska inte stressa mig. Jag älskar att skriva och fotografera. Mina bloggar ska vara en kanal att få utlopp för det jag tycker är roligt och som stimulerar mig. Jag måste hitta glädjen igen.
Tills vi ses igen... KRAMEN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar