måndag 30 april 2012

Lille Ozzy

Sen 10 månader tillbaka har vi vår underbara Birmakatt Ester. Hon fyllde ett år för en månad sen. Vi älskar henne och kan inte tänka oss ett liv utan henne.
Dock känner vi att det finns plats i vårt hem och våra hjärtan för en liten kisse till. Dubbel glädje och dubbel kärlek. Det är melodin för oss.
Vi har därför tagit kontakt med Ester uppfödare igen och nu finns det kattungar hos dem igen. Den 11 april föddes "vår" lille Ozzy och hans tre systrar. Vi har, under vintern, pratat ihop oss om att skaffa en liten kille, så det passade ju bra att han kom just nu.
 

Yamina, den vackra mamman, tar väl hand om sina ungar. Det är hennes tredje kull. Hon är ljuvlig att titta på.

Här är Ozzy 11 dagar gammal. Det är inte mycket med honom, men det lär inte dröja länge förrän det är massor av spring i benen på denne lille krabat.

Två veckor gammal har han öppna ögon och tittar nyfiket på allt omkring honom.
Dessa tre första bilder har jag lånat från uppfödarens hemsida. Klicka på översta bilden, så kommer du till förstasidan. Klicka på nästa, Ozzy 11 dagar, så kommer du till H-kullen. Ozzys sida. Länk finns även i högerkanten på bloggen.

Trots att ungarna ännu inte lämnat boet för att gå på upptäcksfärd i den stora, vida världen, kunde vi inte hålla oss längre. Vi var bara tvungna att köra och hälsa på. Vi följde ju inte Esters utveckling, då vi kom på idén att skaffa katt, bara 5 dagar innan hon flyttade hem till oss. Nu har vi chansen att följa honom hela vägen.

Eftersom kattungarna inte vågar lämna boet än, utan bara kravlar runt i korgen och sticker fram nosen över kanten, piper de högljutt om man tar upp dem. Mamma Yamina blir orolig. Vi fick "låna" Ozzy några minuter för att kunna hälsa lite på honom. Det var en härlig känsla. Vilken gullig liten kille! En bruntabby.

Vi ska försöka köra och hälsa på flera ggr under den långa väntan innan han kan flytta hem till oss. Han kommer vara 12-13 veckor innan det är dags. Det innebär 10 långa veckor till...
Eftersom han bor i Rödeby, är det en bit att köra, men vad gör väl det?! Vi hoppas kunna hälsa på igen i nästa vecka, då ungarna förhoppningsvis börjat se sig omkring utanför boet.

Välkommen till världen, lille Ozzy! Snart är du välkommen hem till oss.
Tills vi ses igen... KRAMEN!

Inga kommentarer: