Jag skulle gå och lägga mig. Jag satte mig ner vid kökbordet för en stund och tänkte på vår stundande resa. Det är snart bara en månad kvar. Oh, vad vi längtar!
Jag kom på att jag varit väldigt slö med bloggen och att jag måste få fart. Jag ska ju skriva resedagbok här. Då duger inte flera månaders uppehåll. Materiel finns ju hela tiden. Det är bara orken och tiden det är fel på.
Igår hade jag besök av mysiga kollegan Martina. Jag fick en så fin liten blomma av henne. Jag blev så glad. Vad är då bättre än att börja mitt skrivande med en bild på den? Tack, kära vän!
Nu ska jag försöka lova att bättra mig, så glöden finns när det bär av mot "over there".
Tills vi ses igen... KRAMEN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar