Ännu en födelsedag

Brorsans äldste, Anton, fyller 14 år idag.

GRATTIS!!!

önskar

Noggrahästarna!

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Just som...

...humöret började stiga i takt med vårsolen...

...så vaknade jag till denna syn.

Fy bubblan!

Vill inte!!!

Var är våren idag?

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Upp...ner..upp...ner...å upp igen...

Ja, livet är en enda berg-och-dal-bana.

Det visste jag sedan länge, med allt jag gått igenom i mitt liv.

Den senaste tiden har varit guppigare än på länge.

När molnen såg ut att skingra sig, mulnade det på ordentligt. Sen kom solstrålarna fram, en i taget, men det varade bara ett dygn. Mulet igen!

Nu har jag skakat av mig allt det mörka och försöker se positivt på framiden. Jag är lycklig med Kärleken och vårt "nya" liv tillsammans, som "riktiga" sambos, är toppen. Sakta men säkert kommer vi i ordning i det lilla huset i den lilla fiskebyn på Listerlandet. Det finns mycket kvar att ordna, så allt får plats och blir som vi vill ha det, men det går.

Utanför husets väggar virvlar orosmolnen... Jag gör allt för att inte stirra rakt i i dem. Jag försöker se solen. Det kommer bli bättre! Jag intalar mig... DET KOMMER BLI BÄTTRE!

Igår dubbelarbetade jag, på båda mina arbetsplatser. Det måste bli så ibland. Jag tar det jag får.

Idag skulle jag vara ledig och hinna med lite hemma. Nu har de ringt från ena jobbet. Jag ska jobba ikväll. Jag tar det jag får...

Trött! Måste vila.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Underbara vänner

Jag har haft lite jobbigt den senaste tiden. Jag har inte orkat prata om det med så många. Nu känns det i alla fall bättre.

Jag vill tacka några av mina underbara bloggvänner, för allt stöd jag fått. Via mail, kommentarer och chatt.

Snälla Anna, Cattis, Malin & Simone! Ta med dig den här rosen hem till din blogg och fortsätt vara den du är.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Utflykt till Lillö borgruin

Fredag igen... varannan fredag... Suck!

Dags att överlämna Dottern till pappan igen. Hon ska vara där hela helgen och inte dyka upp hos oss igen förrän på måndag morgon.

I vanliga fall åker hon tåg mellan Bromölla och Kristianstad, men idag hade vi ingen lust att vänta ända till 16.00. Vi beslutade oss för att köra till stan för en liten utflukt.

Det var vackert väder, fast lite kallt. Vi hade klätt oss varmt och packat fikakorg. Mellanmål till Dottern och te till oss, Kärleken och mig.

Det bar av till Lillö borgruin strax utanför centrum. Där var det mysigt att ensamma inta det varma. Ca 40 minuter fick vi i solskenet.

På väg tillbaka mot stan och mötet med pappan, såg vi två nyfikna rådjursbockar, som käkade betor. De verkade inte ett dugg rädda. Strax intill var en man ute på sin tomt och snickrade.

Nu sitter jag i soffan, mätt och belåten, och väntar på Let's Dance.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Man kan inte tro...

...att Felix var jätte-super-dundersjuk för ett par månader sen.

Nu är han piggare och vildare än någonsin. Hoppas upp i soffan hela tiden, trots att vi faktiskt sitter där.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Min egen lilla designer

Jag är inte speciellt intresserad av att sy med symaskin. Jag gillar istället broderier och virkning. Att Dottern blivit så duktig, kan således inte bero på mig.

Häromdagen kom den lilla damen hem med sitt senaste alster från syslöjden i skolan. Hon hade tillverkat ett superfint pennskrin, som jag blev väldigt avundsjuk på. Detta kommer hon förhoppningsvis vara mycket rädd om.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Sköna Listerlandet

En tidningsartikel fick mig att söka på YouTube. Jag fann denna mycket trevliga kortfilm om det vackra Listerlandet, som kommit att stå mig väldigt varmt om hjärtat. Jag kan inte tänka mig att bo någon annanstans.

Ta dig gärna +3 min och se vad jag menar. Titta och njut!

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Tack för ett mycket trevligt kalas!

Mycket trött sitter jag nu framför datorn. Det har tagit en sista kraftansträngning att läsa lite Melodifestivalnyheter på nätet, kolla mail och fixa ett blogginlägg i Tematoken. Dottern är lagd och vi väntar bara på att hon ska somna, så vi åxå kan krypa i säng. Det blir en ganska hektisk dag imorgon, precis som idag.

Lördagen började med ett prov på min simultankapacitet. Efter morgontvätten skulle jag fixa frukost, lunchsallad för två till jobbet och gratta svärfar via bloggen. Jag hade bara en timme på mig, då jag faktiskt ville ha liiiite sovmorgon.

Arbetsdagen var rolig och efter jobbet hände något ännu roligare, men det kan jag inte berätta om just nu. Jag kan bara säga att mitt liv börjar se himla mycket ljusare ut. Det är fortfarande många knutar kvar att lösa upp innan jag kan andas ut och må riktigt bra igen, men jag är en bit på väg. Megaskönt!

Att det sen vankades supergod smörgåstårta och jättetrevligt sällskap hos svärföräldrarna, gjorde inte avslutningen på dagen sämre. Det blev pricken över i:et. Gott!

Tack Eva och Bo!

 

Imorgon är det fotboll för hela slanten. Dottern tränar utomhus i Edenryd mellan 11 och 12 och sen spelar Mjällby AIF träningsmatch mot AB Köpenhamn kl 14. Det blir premiär på Strandvallen. Bra för oss som har gångavstånd dit.

 

Dags att sova säger Kärleken och min kropp. Det svider i ögonen och kryper i benen. Kudden kallar!

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Ännu en pensionist

Min käre svärfar fyller år idag.

GRATTIS BOSSE!!!

Vi önskar dig en härlig födelsedag.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Tvillingarna fyller 12 år idag

Lillebrorsans minstingar är inte så små längre.

GRATTIS FRIDA & OSKAR

önskar vi tre.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Stort...

GRATTIS

till min underbara

SVÄRMOR EVA

som fyller år idag!!!

Jättekramar från oss 3.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Jeff Dunham - Achmed the Dead Terrorist

Superkul!

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Det här blir jag glad av

Den senaste tiden har jag inte mått särskilt bra, som jag redan berättat. Jag kämpar på och försöker att inte tänka så mycket på det jobbiga. Det gäller att se framåt.

En kille som Daniel Lindström, med en röst som helar själen, och en låt som denna, som får hela mig att spritta ut i dans. Mm...

Jag hoppas ni känner detsamma.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Energin tryter

Jag orkar inte blogga för tillfället. Jag orkar inte läsa bloggar. Mitt liv är en enda röra just nu och jag måste samla krafter varje dag för att klara dagen.

Jag återkommer snart, hoppas jag, och då ska jag berätta. Livet är inte roligt just nu. Mamman i det lilla huset i den lilla fiskebyn på Listerlandet går igenom en av sitt livs största kriser.

Tills vi ses igen... KRAMEN!