Oj,oj...

...oj, vilken helg det har varit! Jag är fortfarande tagen, men det får gå.

Jodå, det blev fest i lördags, med allt vad det innebär. Massor av bestyr hemma först. Frukost, fixa festkläderna, lunch, Dottern ska "packas" för att åka till mormor, duscha, klä om, lämna Dottern, förfest, fest, fest, fest, åka hem, sova, sova, sova. Slut!

Nä, inte slut, men jag är det, för igår fm (läs söndag) ringde de från jobbet och behövde folk. Flera sjuka. Jag var trött, men tackade ja ändå. Tänkte att jag skulle nog orka 16-22.15. Innan dess var det ju kalkonmiddag hos underbara svärföräldrarna, så jag slapp ju jobbet själv.

Oj, så fel jag hade. Trött var jag när jag gick över till Kärlekens föräldrar och trött var jag när jag, två timmar senare, körde mot jobbet. Trött var jag under hela passet och jag var ensam på min avdelning och hade alla stängningsbestyren själv. Trött var jag hela kvällen och jättetrött var jag när jag körde hem. Skallebank!

Vaknade med ännu mer huvudvärk idag och innan jag visste ordet av hade jag migrän. Har nu legat och sov i flera timmar. Tack-o-lov för Imigran!

Strax är maten klar. Ugnsrostade rotfrukter med rosmarinkryddade karrékotletter. Ska bli gott! Får berätta om festen en annan gång.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Pst.....

Ikväll är det feeeeeest!!!!

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Fler pusselbitar på plats

Jag var nog lite förhastad när jag skrev förra gången. Jag trodde jag var redo att blogga på som vanligt, men jag hade fel. Jag har inte orkat. Det kanske jag inte gör denna gången heller, men jag ska verkligen försöka.

De senaste 5,5 åren har jag levt i klorna på Försäkringskassan, men till skillnad från de flesta andra i samma sits, har jag inte blivit "illa" behandlad. Mig har de handskats med som om jag vore en dyrgrip, en porslinsdocka. Jag har väldigt ofta gråtit och gnällt över detta, men, med facit i hand, är jag jätteglad. Jag är numera helt frisk och tillbaka i arbetslivet till 100%. Då jag inte hade något jobb att gå tillbaka till, klev jag i torsdags in på arbetsförmedlingen och anmälde mitt stora intresse. Nu ska jag bara hitta ett jobb.

Dottern och jag är i full färd med att flytta igen. Ja, Kärleken hjälper förstås till, men han ska inte flytta. Han öppnar sina dörrar för fullt för oss. Efter att ha levt tillsammans med två bostäder i snart 2,5 år, ska vi nu slå våra påsar ihop på riktigt. Det har varit ganska prövande att pendla mellan två hem och hela tiden hålla reda på var man har sina prylar.

Det lilla huset i den lilla fiskebyn ligger på Listerlandet, ca 2 mil från vår nuvarande hemort. Dottern ska gå kvar i skolan i bruksorten, så det blir att pendla varje dag. Det gör vi gärna för hennes trygghet.

Min lägenhet, som köptes för lite mer än ett år sen, ska säljas och vi håller tummarna för att vi får tillbaka de slantar vi pyntade in. Det är en mycket fin, gammal trea i Bromölla. Intresserad?

Nu kallar sängen på mig. Skoldag och arbetsdag för oss imorgon. Kärleken är redan på sitt arbete, dit han for igår kväll. Honom ser jag kanske inte förrän på torsdag. Dottern börjar kl 8 och har gympa direkt från start. Jag ska stanna och titta innan det är dags att hälsa på Blodbussen kl 10.30. Sen kl 14 ska jag jobba. Jag har fått en timanställning på min sista arbetsprövningsplats och där var jag hela helgen. Man kan ju hoppas att det blir många timmar framöver.

Sköt om er och välkomna tillbaka.

Tills vi ses igen... KRAMEN!